Jag och Millan hade världens mysigaste kväll igår. Vi åt kakor och kikade på film. Fast Millan somnade, som vanligt. Hihi. Gulle henne. Idag har vi druckit te och lekt mamma, pappa, barn tillsammans med hennes lilla granne. Ibland är det kul att vara barnslig, haha. 

-Hanna är påväg hit nu och hon sitter förmodligen på bussen från göteborg. Hon ska sova här inatt och imorgon bär det av till skövde. Jag älskar sådana här spontana saker, så himla mysigt. Ikväll ska vi bara hänga och ha det sådär gött som man har det på sina lov. Imorgon blir det en tidig morgon!

-Pratade med Lukas precis. Han ville att jag skulle blogga, det gjorde jag. Fast jag raderade hela jävla skiten sedan, för att börja om. Här landade jag. Lukas sover. 

När jag gick i högstadiet så minns jag att det var en poet som hälsade på vår skola. Han var asball och gav oss massa tips. Vi skulle också skämma ut oss allihop, genom att just "landa". Lixom påtal om det som jag skrev här ovan. Han sa iallafall att vi skulle gå fram en och en i klassrummet och "landa".

Hur gör man det? -Undrar ni förmodligen. 
Jo, när man skall redovisa och eller prata inför publik pratar man om hur man skall stå. Inte i kors med armarna eller benen eller andra sådana saker. Man skall alltså stå axelbrett med benen och armarna utefter sidorna. När vi skulle landa längst fram i klassrummet, en och en, så skulle vi också säga hej. Alla tyckte att det var pinsamt men när man väl kollar tillbaka på det så var det fett kul. Jag minns att han grabben, poeten alltså, gapade på mig när jag ställde mig där. Alla blev förvånade och jag blev livrädd. 

Vad menade han?
Självklart ställde jag mig med armarna i kors, OCH med benen. Idiotisk. Haha. 

Vad babblar jag om? 
Godnatt.