feliciasmakeup

Alla inlägg under september 2012

Av Felicia * - 30 september 2012 21:55

Om jag hade varit regn så hade jag gjort dropparna i olika färger. Tänk ändå vad fint om det hade regnat blått, rött, grönt, rosa, lila, gult, orange. Ja, ni fattar själva. Jag vill vara regn. Jag ska återfödas som regn. Då kommer jag att förändra människors syn på denna fina naturbegåvning.

 

ANNONS
Av Felicia * - 30 september 2012 19:54

Igårkväll åkte jag hem till Marcus för att spendera lite kvalitétstid med honom. Under den sena och mörka kvällen satt vi ute på hans altan mestadels av tiden. Medan regnets droppar smattrade mot taket så sjöng vi de allra mest fina låtar. Vi lyssnade också självklart på vår bästa kung, det är lixom standard. Vi kollade på en väldigt bra film, som jag förstod ungefär hälften av. Men den var skitbra. Det var den tydligen.

Egentligen gjorde vi inte så mycket, som vanligt. Vilket är hur nice som helst. Jag verkligen älskar att umgås med honom, han är bara helt världsbäst. Det är lixom sjukt nice att bara chilla och ta grejer som de kommer. Det är inte ofta man kan ha det så, tur att jag och Marcus kan det. Vi somnade inte förrän det nästintill redan blivit ljust ute och jag skulle jobba idag. Tydligen hade jag råkat stänga av ljudet på mobilen så när klockan var 13.00 kom Marcus mamma in och sa att min morsa väntade. missade samtal såg jag på mobilen och jag skyndade mig därifrån. Helt nyvaken och trött. Marcus sov vidare och jag åkte till Göteborg för ett arbetspass mellan 14.00-19.30 på landvetter. Jag har träffat på massvis med söta människor och nu är jag så trött att jag skulle kunna däcka vilken sekund som helst. Tråkigt dock att sova helt ensam, igen. Hatar verkligen det nu för tiden


Nu ska jag plugga & dricka te i mina mysigaste kläder. Imorgon väntar en dag ledig från skolan och istället några timmars jobb på dressman. Det går bra nu, alltså. Fett bra. Det är nog Marcus förtjänst


Eftersom jag frös så snodde jag hans tröja. Den var stor. Och varm. Och mysig. Och fin. Och Marcus, han vilade.

   

ANNONS
Av Felicia * - 29 september 2012 17:44

Jag gick till bussen en halvtimme för tidigt. Ute i kylan iklädd endast en tunn jeansjacka. Hörlurarna har fått stå ut med för mycket ljud & har sprängts. Inget ljud där inte.
Under dessa kalla, långa minuter kommer någon annan till hållplatsen där jag sitter. Iklädd de allra vackraste kläderna jag någonsin skådat. Jag ställde mig endast frågan varför han inte mådde bra idag. Nervös, ensam, kall, stressad. Alla dessa känslor spred sig runt denna magiska figur. Han var nog någonting sådant där extra som man aldrig får se igen. Tror jag.

Innanför den blå bussens leriga rutor sitter en flicka som förmodligen ser ganska ensam ut. Hon är inte ensam. Hon har precis varit hos sin bästa vän som idag fyller 17 vackra år. Hon är påväg till sin andra bästa vän som gör henne mer glad än någonsin. Hon pratar med andra bästa vänner i sin mobiltelefon & hennes familj är det bästa hon vet. Hon må se ensam ut, men hon är påväg till allt annat än ensamheten. tillhörigheten.<\strong>

Svartvita mobilbilder, förlåt för det.

Av Felicia * - 27 september 2012 22:01

Jag kunde inte somna. Saknaden av vänner är alldeles för stor.

Jag saknar både dem som jag umgås med varje dag och dem som jag inte ens träffar längre. Jag saknar att få vara tillräcklig och hjälpsam. Jag vet att jag hjälper och rättar till men jag vill också kunna göra det i de allra viktigaste situationerna. Det funkar inte att få mycket ansvar på sig då man försöker att se till att rätta till viktigare saker. Att någon säger åt mig att plocka ur diskmaskinen är liksom inte vesentligt just nu. Det funkar inte så.


Jag måste få tänka och fundera. Jag måste få agera. Jag försöker att agera men det känns ändå som att det inte fungerar överallt. Jag måste jobba hårdare. Jag försöker att jobba hårdare men jag vill ändå inte förstöra. Jag är så rädd att göra saker värre genom att försöka att lösa. Det är dock en risk jag får ta, och om det går åt fel håll så får jag rätta till det i efterhand. Jag är rätt less på att all min energi ska pysa ur mig pågrund av någonting som jag inte ens vetat om. Denna gången ska jag dock ha kvar all min energi och jag ska samtidigt lösa allting som håller på att hända. Jag vet ju att jag klarar det nu. Jag har blivit stark. Superstark.


Jag insåg precis att jag faktiskt har världens finaste vänner som alltid finns här hos mig. Det går aldrig en dag då jag inte umgås med någon och ändå tänker jag ibland att jag är otillräcklig. Jag vet ju att det inte är så. Imorgon ska jag se till att verkligen visa för de jag tycker om - att jag verkligen uppskattar dem. Eller nej, jag ska göra det nu. Imorgon kan det vara försent

 

Av Felicia * - 27 september 2012 21:14

Jag totalt bröt ihop efter att min finaste hundvalp sprungit iväg, långt in i den hemska & mörka skogen. När hon kom tillbaka kunde jag inget annat än att sjunka ner på golvet och börja gråta. Tiden då hon var borta, var nog den värsta tiden i mitt liv. Trött, sliten, kall, varm, ledsen, glad, nedbruten. Det är mycket just nu. Just den här kvällen är det väldigt mycket som pågår. Och som inte pågår. Det är nog bäst att jag lägger mig ner i min säng och somnar in i en djup sömn. Sedan ser jag till att morgondagen leverar & att jag löser det som behöver lösas. Det är nog på god väg iallafall.

 

Av Felicia * - 27 september 2012 18:13

Vill ni veta vad jag har gjort idag?

-Okej, då får ni veta varesig ni vill eller inte. På lektionen gick jag & Sueli ut på stan för att göra lite marknadsundersökningar till vårt UF. Det var faktiskt väldigt mysigt trots att hela Borås typ stressar ihjäl. Det var mycket "jag har bråttom!" och jag vet inte om de verkligen hade det eller om de bara är folkskygga. Whatever

Vi hade som vanligt på torsdagar en sjukt flummig eftermiddag där vi mest kollade på film. Mina klasskompisar läskade mig med godis och jag insåg att det bara är några månader kvar tills jag också får äta. Jag nöjde mig med mitt te, iallafall.


Efter skolan satt jag mestadels av tiden inne på pistolero i väntan på att prata med någon cool människa. Istället satt vi bara där och hade det bra, jag & Lisen. Det var massvis med snygga killar överallt och jag var helt till mig. Speciellt han med hatten. Mums. Han var fin. Överfin. Mest fin. Grymt fin. Haha. Mh. Desperat, eller vad kallas det?

Därefter hämtade pappa mig på rese och vi åkte till onyx för att teckna mitt gymkort. Nu är jag fett pepp på att börja träna igen och förmodligen gör jag det redan imorgon. TAGGA!


Idag har varit en bra dag precis som alla andra dagar. Jag bara älskar att leva. Att vara. Att vara mig. Det här är så fucking awesome, bara så att ni vet. Hoppas att alla ni fina människor också har det lika bra som jag har det. Annars kan ni höra av er till mig så kan jag komma med massa tips på hur man får höstdepressionerna att vända till glada dagar.

 

Av Felicia * - 27 september 2012 06:19

Jag har sovmorgon till 10.10 men jag tar bussen 06.30 för att sova resten av tiden hos Millan. Och så ska vi äta god frukost. Love it.

 

Av Felicia * - 26 september 2012 21:21

Jag tillägnar detta blogginlägg till en av mina allra bästa vänner. Jag vill uttrycka och visa er här hur bra hon faktiskt är. Inte bara det att hon varje dag ger mig livsglädje, kärlek & lycka. För det är någonting hon verkligen är hur bra som helst på. Jag är så glad att vi har funnit varandra. Det var ändå ett par år sen som vi förstod att vi var bra för varandra. Då vi insåg att vi två kan tillföra mycket i varandras liv. Ett helt sommarlov gick under högstadietiden då vi inte bytte ett enda ord med varandra, vilket nu i efterhand är helt sjukt. Jag förstår verkligen inte hur jag klarade mig. Hur jag klarade mig från att inte knacka på hennes dörr, en dag. För det hade gjort - om det hade varit idag som vi hade brutit kontakten


Jag umgås med henne flera dagar i veckan, hittar på mysiga saker & bara är. Det går nästan ingen helg då vi inte sover över och jag trivs så bra med att ha det så. Vi har ganska många gemensamma kompisar, som från början egentligen var hennes vänner skulle man kanske kunna säga. De flesta iallfall. Och ibland ses vi allihopa, oftast hos henne. Och det är så skönt att på något sätt tillhöra någonting, veta att man oftast är inräknad. Det är så fint & värdefullt för mig. Och att jag och hon alltid har varandra, mitt i denna mängd.


Vi har haft en helt underbart fin sommar. Hon jobbade nästan hela lovet men ändå var jag hos henne mestadels av tiden. Med tanke på att hennes föräldrar var på semester så fick vi hålla koll på allting. Det var som om vi bodde ihop i ett eget hus. Hon jobbade och jag städade. Jag gjorde mat mitt i natten som hon fick äta innan jobbet på morgonen. Vi hade massage-stunder så att hon kunde koppla av efter allt kaos varje dag på jobbet. Hon sov nästan direkt då hon kom hem och vi hann oftast bara byta några få ord innan hon somnade, precis bredvid mig. Vissa nätter var värre än andra, då allt jag hörde var hennes gnisslande tänder. Det gjorde dock inget, sålänge jag fick ha henne hos mig. 


Jag är så glad. Bara jag har henne bredvid mig.

 

Här är jag & mina dreads'


Felicia här.
Jag är 17 år och bloggar om allt som faller mig i tankarna. Det kan skrivas en hel del om köttbullar, men det får ni stå ut med.

Senaste inläggen

Följ min blogg !

Följ feliciasmakeup med Blogkeen
Följ feliciasmakeup med Bloglovin'

Fråga mig

21 besvarade frågor

Sök i bloggen

Omröstning

Hur ofta sminkar DU dig ?
 aldrig
 1 gång i veckan
 2 gånger i veckan
 3 gånger i veckan
 4 gånger i veckan
 5 gånger i veckan
 6 gånger i veckan
 alla dagar i veckan

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7
8
9
10 11 12 13
14
15 16
17 18 19 20
21
22 23
24 25 26 27
28
29 30
<<< September 2012 >>>

Tidigare år

Kategorier

Arkiv

Länkar


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se