Imorgon börjar skolan igen fast jag vet inte om jag ska gå dit. Annars får jag vänta några dagar och börja lite senare än alla de andra. Jag vet inte om jag vill stanna hemma igen, men ibland måste man göra det. Jag är dock astaggad på att träffa mina klasskompisar och typ dricka te och sådant. Jag har laddat upp med nytt vaniljte här hemma så det är lixom bara att börja. Och så har jag bestämt att jag ska gå i stan med någon fin vän snart, typ köpa foundation och sånt där som gör att man blir fattig. Jag har inte ägt en foundation på jag vet inte hur länge. Och så ska jag skriva ihop mitt cv och gå till lite ställen och söka jobb, för mamma säger att det tydligen är lättare att få jobb om man går dit och visar sig. Jag lyder henns råd för hon är smart och har ju nästan alltid rätt annars. 

Jag gick en promenad idag och trots att jag inte ätit någonting så höll jag mig på fötter och svimmade inte. 

Nu ska jag vänta på att min far skall stämma min gitarr så att jag kanske kan göra klart min cover ikväll. Det vore himla mysigt. Och så kanske Hardingz får höra den, för han är snäll. Och söt. Och så ska jag och han träffas i göteborg snart och kolla på alla fina människor som strosar omkring där. OCH SÅ ÄR DET SNART SOMMAR. Fan, nu blev jag sådär övertaggad igen. Men det är bra. Tror jag. Åh. Jag ska se till att bli frisk och gå till skolan imorgon. Måste sprida lite av min överflödiga energi. Hihi. 

Over and out, babes. 

För ett tag sedan så skickade en tjej vid namn Sabina en underbart fin inspelning till mig. Den har gått på repeat ett flertal gånger här hos mig och den är verkligen underbar. Jag förstår inte hur en människa kan sjunga & spela så himla bra. Det är verkligen helt sjukt. Tillochmed så sjukt och oerhört bra att jag inte tror att någon av er kan förstå. Jag ryser över hela armarna och jag är bara SÅ himla avundsjuk på bruden. En dag skall jag bli lika bra som henne. Det var iallafall väldigt gulligt av henne att skicka den till mig, och jag vet inte om hon riktigt förstår hur glad jag blev. Oavsett vad så har det gjort väldigt mycket för mig. Och ni får ta del av mina tankar om denna helt otroliga tjej.

-

Jag vet inte om ni tycker att det är bra eller dåligt att jag ibland får för mig att blogga typ 50 gånger samma dag, men oavsett vad så blir det så ibland. 

Vad jag har att dela med mig av:

*Mina fingrar går snart av pga gitarrspelande.

*Jag pratar i telefon med planetens bästa människa. 

*Jag vill åka till Millan eller Bella eller Lukas eller Amanda eller Hardingz eller Hanna eller Zara eller Marcus eller någon annan men är för sjuk för att kunna åka någonstans. 

*Jag vill kyssas.

Min egen värld. Keep reading, you know who you are. 

Det är den världen där du & jag är en och samma. Det är den värld då jag och du fortfarande existerar. Inga problem, inga bekymmer, endast lycka. Vi hade trots allt en tendens att få den andra att må bra. Det kan man urskilja från texter. Texter som är skriva från vår dåtid. Men jag var liten, jag var ung. Jag var inte redo för att visa världen vad jag hade, vad jag gick för. Jag var för oerfaren och alldeles för rädd för att våga visa mig. Men du gjorde mig större, äldre. Du gjorde mig till steget där man är precis innan man är vuxen. Och vi hade så kul. Så kul. Och nu har vi inte alls, för vi finns inte. Vi är borta för länge sen. Fast vi lever. Lever. På olika håll. Vi hade kunnat leva tillsammans men kanske hade det ändå varit utan varandra. Kanske hade vi haft varandra fast aldrig förstått att det var så långt bort. Så många mil. Fast ändå bara någon kilometer. Vi kanske aldrig skulle förstå om vi inte växte på varsin sida av livet. Men min värld är fortfarande kvar. Min värld, eller kanske vår värld, är fortfarande kvar i dåtiden. I vår dåtid. Den som vi delade med varandra. För min värld är du. Min värld är du är oavsett om jag är långt därifrån. Och jag har skrivit mycket, kanske nästan varje dag. Om oss. Om mig. Om dig. Om framtiden och om det som redan passerat. Och om den tid vi aldrig fick. Och om den tid som är nu, som vi har, fast ändå inte har. För du har din värld. Din värld är någon helt annanstans. Kanske tillochmed nära mig, fast inte mig. Inte just jag, utan bara någonting som är nära det som är jag. Kanske är din värld bara någonting som du själv vet om, eller så kanske du inte vet vad som är din värld. Eller så är det bara jorden, stjärnorna och alla människor här. Alla affärer, stenar, hus, moln, solen. Allt det där kanske är din värld för du kanske inte har tänkt steget längre. Att världen inte är densamma för oss alla. 

Eller så kanske jag bara är alldeles för trött för att egentligen få tillgång till att skriva. 

Jag släpper allting nu. Allt i min makt. Hejdå.

Nu är det dags att lära sig att göra egna dreads.(!!!!!!) Har rådfrågat lite söta dreadsfolk & fått mycket bra svar på vad jag behöver osv. Nu ska jag bara beställa hem verktyg & sedan ska jag och Bella försöka att få ordning på mitt kråkbo. (krya på dig Bellis som är sjukling). Sedan skall jag också lära mig att fixa dreadisar på andra, sjukt kul ju. Hanna ska också lära sig och vi kommer förmodligen fixa varandras hela tiden, sjukt mysigt. Saknar henne för övrigt, för hon är så himla go & mysig.  

Här får ni en bild på när vi hade varit i skövde och fixat dreads på Hannilutten. Sötnos. 

Om jag bara kunde så skulle jag ge dig allt vad lycka handlar om. Men du är så långt bort. Så himla nära men ändå så långt bort. Och jag är bara en liten ensam indian. 

-Igår såg jag någonting på facebook som fick mig att vilja spy. Jag gjorde nästan det. Spydde alltså. Men jag klarade mig. Sedan stängde jag av telefonen och gick och lade mig. 

Jag börjar iallafall återhämta mig efter influensan igen. Jag har lyckats äta jordgubbskräm och annat sådant. Och glass. Och så har många samtal och söta sms fått mig på bra humör. Jag hoppas verkligen på att bli frisk tills på tisdag så att jag kan gå till skolan och träffa alla söta människor där. Och dricka te. Och att sedan få gå till gymmet och visa mig själv vad jag egentligen går för. 

Idag är det lördag va?

Har så sjukt dålig koll på dagar när jag har lov. Har nog frågat min mamma typ 5151288 gånger de senaste dagarna om det är måndag. Men när skolan börjar så ska jag ta tag i saker och börja planera lite. Jag har fått en almanacka, kanske som en hint, en hjälp lixom. Jag tror att den var till för att lösa mina problem iallafall. Vi får se om det funkar. Annars fortsätter jag som jag gör, för det funkar för mig. 

Åter tillbaka till glassätande och pratande med finaste Hardingz.

Over and out :>

DISSI TRAMPADE PRECIS PÅ MIN TÅ OCH JAG TROR ATT JAG SNART DÖR AV SMÄRTA!!!!!!

Trots denna extrema smärta (och jag skojar inte) i min tå, så är jag sjukt taggad på livet. Jag har kollat igenom miljontals bilder på min dator och fixat mappar till alla olika människor. Jag har sett bilder från flera år tillbaka och jag måste då säga att herregud, HUR FAN SÅG VI UT? Och så insåg jag lite tidigare idag att det snart är sommar. Fattar ni? -SOMMAR! Så jävla fett. Fyller lixom 18 och grejer, och har sjukt mycket grejer på gång. Ni får inte veta vad förrän jag är helt säker på vad som händer, men jag har iallafall mejlat sjukt mycket idag. 

GAAAAH. Är så peppad. Detta kommer lätt att bli det bästa året någonsin, och det är inte bara någonting jag säger. För om det är så att det börjar gå dåligt så ska jag fanimej se till att göra livet bra igen. No matter what!