Jag önskar bara att människor kunde använda ordet "kärlek" mer sällan & mer när det verkligen är på riktigt. För mig är kärlek något stort, viktigt, betydelsefullt. Men det känns som om det för en del människor betyder så himla lite. Eller att det för många individer betyder någonting bra för de själva, men att de sedan inte tänker på den andra parten. Den andra delen. Den som faktiskt kanske mår sämre. Ingen tänker så långt, ingen känner efter. Ordet slängs fram och tillbaka som om det vore en trasa, och vad betyder egentligen det?
Betyder det ens någonting längre?

Jag är faktiskt inte säker på den saken. Det känns som om alltför få känner nu för tiden, att det är för många som låter tankarna styra. Eller att man känner för sig själv men att man är för manipulerad av samhället för att inte hjälpa den andra att också få känna. Att man pressar den andra till att tycka likadant. Om man inte gör det, tycker likadant alltså, då känner man sig inte som en bra människa. Tro mig. Det är en av de svåraste situationerna någonsin. Det jobbigaste är när man vet att personen i fråga faktiskt inte ens känner som den påpekar. Det är det som är det allra jobbigaste. Och ingenting man säger kan ändra någon annans tankar om kärlek. För kärlek är ingenting för samhället längre, det finns inte många som vet vad det innebär. 

Och så kommer man till den saken att det innebär helt olika saker för helt olika personer. Det är ju trots allt en självklarhet att alla i vårt samhälle inte ser på allting med samma syn, att man har olika tankar och åsikter om saker och ting. Men jag förstår inte hur man kan tycka att kärlek inte innebär något. Jag kan inte förstå det just av den anledningen att alla här vet om hur mycket det ordet betyder för de flesta människor, right?

Det är inte många som läser detta som just nu tänker att det är fler som struntar i kärlek än som tycker att det bra. Pågrund av detta har jag svårt att förstå varför de flesta ändå överanvänder ordet. 

Man vill ju inte att någon endast ska påstå sig vara kär i en, eller intala sig vara kär, bara för att bli älskad tillbaka. När man hamnar i det läget så känner mig sig totalt värdelös, just saying. Man känner sig faktiskt brutalt värdelös och oerhört nollad. Som om man är noll. Man är ingenting.

För någon låtsas vara kär i dig. Sedan är personen inte det & erkänner/inser att denne aldrig varit det. Känns jävligt bra, eller? 

-Inte direkt.

Anyway, om det är någon enstaka människa som orkat läsa sig igenom all dennna text så fortsätter jag lite till. För vad händer när man själv är den som faktiskt, på riktigt, helt och hållet är kär i en annan individ?

När man är så kär att det känns som om ingenting kan sätta stopp för det som man har med den andra personen. Man är så lycklig i personens närvaro att hjärtat slår dubbla varv. Man vill ingenting hellre än att attackera personen med kyssar. Man trivs i sällskapet med denna fantastiska människa och man gör allting i sin makt för att få den andra att må bra. Man kan dela allt, allting, med denna härliga individ. Man berättar hur man känner och han känner likadant, precis likadant som du.

Ni är oslagbara.

Tills avståndet är det som sätter stopp.

Tills någon av er skyller på att det är det som kommer emellan er relation.

Trots att han bara inte vågar berätta att han träffat någon annan. 

Dessa två saker är de som gör ondast. För mig. Det är det som gör ont i hela min kropp. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej.

Nu kan ni följa mig på --> http://feliciaelinida.blogg.se/.  Jag kommer nu inte att blogga här mer, då jag helt och hållet flyttar min blogg. Vi ses där! :>   http://feliciaelinida.blogg.se/ http://feliciaelinida.blogg.se/ http://feli...

Jag tror att jag skall flytta bloggen till någon annan bloggportal. Det känns som att man behöver lite förändring ibland. Vad sägs om det? Give me some respons please, guys. :> Love.   ...

I'm home. Har pluggat med Amanda i skolan idag. Liksom efter att vi egentligen hade slutat. Det kallar jag för engagemang! Nu pluggar jag igen. Det är faktiskt väldigt kul. Jag har en uppgift där jag får skriva hur många sidor jag vill och jag älsk...

Idag har jag så sjukt ont i halsen att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Jag är så hes att jag knappt kan prata men jag får hoppas att det blir bättre under dagen när jag har pratat igång min röst lite. Alla mina byxor ligger i tvätten så idag kör ...