Direktlänk till inlägg 27 augusti 2012
Jag förstår inte hur livet, för vissa människor - kan vara så oerhört orättvist. Man insér ibland, att man klagar på alltför små saker. På att det är jobbigt att gå ur sängen på morgonen. Att skolan är jobbig. Att man måste städa sitt rum. Att favoritkläderna är smutsiga. Att ett glas åker i golvet och går sönder. Att man har bitit för långt på sina naglar, så att det gör ont. Att det blivit hål i den nyaste blusen.
Sådana saker. Jag menar, vissa kämpar för sitt liv. För att ens få vara kvar här. Som verkligen vill stanna kvar. Det finns så läskiga sjukdomar nuförtiden, och jag är ledsen att det ska behöva drabba små barn. Endast 7 år. Han är bara 7 små år. Lilla Alex.
Igår var jag med Robin. Alex storebror. De går igenom en tuff tid tillsammans nu & jag är delaktig i deras resa. I deras resa genom det helvete som faktiskt har hänt. Som lite extrahjälp. En extra hand. Ett extra léende.
Robin satt hela kvällen igår, spelade gitarr och sjöng för mig. Det var bland det finaste någonsin. Då han inte såg, fällde jag några tårar. Då jag låg ner i min säng, trött. Så fällde jag ett par tårar. - Både pågrund av hur otroligt fint han faktiskt sjunger. Också för Alex skull. Lilla Alex. Lilla Robin.
Dethär fixar vi, eller hur? - Jag är säker.
Nu kan ni följa mig på --> http://feliciaelinida.blogg.se/. Jag kommer nu inte att blogga här mer, då jag helt och hållet flyttar min blogg. Vi ses där! :> http://feliciaelinida.blogg.se/ http://feliciaelinida.blogg.se/ http://feli...
Jag tror att jag skall flytta bloggen till någon annan bloggportal. Det känns som att man behöver lite förändring ibland. Vad sägs om det? Give me some respons please, guys. :> Love. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 |
5 | |||||
6 |
7 |
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | |||
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 |
24 | 25 | 26 | |||
27 | 28 | 29 | 30 |
31 | |||||
|