ÅH. Vad jag har längtat efter denna dagen. Eller?

Nja, sådär kanske. För mig är det ungefär som helt vanlig dag, förutom att alla som är i ett förhållande lägger ut en miljon bilder på sina partners och alla geléhjärtan de äter, och förutom att alla singlar lägger ut bilder och skriver hur ensamma de är, oftast är det en bild på mat med där. Och jag, vad gör jag?
Jag skickar sms till Bellis för att skicka lite kärlek till henne. Sedan sprider jag lite kärlek till er som är inne här och kikar, mest för att ni alltid gör mig så glad med era söta ord och såntdär. Om en stund ska jag duscha och sånt där, när vi har varmvatten igen. Vår panna hade tydligen stannat och allt varmvatten är tvunget är värmas upp igen, ibland älskar jag att bo på landet, haha. Efter det så åker jag hem till Grodan och spenderar min natt där. Egentligen tänkte vi åkt till stan och massa såna saker, som hon hade planerat, men eftersom jag fortfarande är lite sjuk så kändes det bättre att dra hem till henne och ta massa fina foton. Min kamera är med mig nästan överallt nu för tiden, vilket är hur kul som helst. Kanske inte för alla dom som måste ha en kameralins uppkörd i ansiktet hela tiden, men för mig är det kul! Wihi.

Jag hoppas att ni alla söta människor där ute i den ganska stora världen får en väldigt fin allahjärtansdag tillsammans med partners eller vänner eller mat eller filmer eller vad det nu är ni spenderar er dag med. 

Nu kommer ni tycka att jag är jävligt tjötig här idag men jag känner verkligen att detta är värt att säga. HANNA ÄR SÅ FIN. Jag orkar inte. Och egentligen handlar det nog inte om att berätta för er hur mycket jag tycker om henne, men det är nog mer av en påminnelse till mig själv. Någonting som jag kan kolla tillbaka på och minnas, hur otroligt underbar bruden är. När hon, helt seriöst, skickar VÄRLDENS finaste video till mig, där hon berättar hur mycket hon tycker om det jag skriver, säger och hur söt jag är. SERIÖST. Jag dör. Jag visste faktiskt inte ens att det fanns så himla fina människor här i världen. Och jag sitter här hemma i min mysiga soffa, men det är inte ens hälften så mysigt som tillsammans med henne. JAG DÖR. Här sitter jag och ba trycker in i era huvuden hur bra denna flickan är, och jag hoppas att ni verkligen håller hårt i de ni håller kär. Det finns så många människor som är så underbart vackra och fantastiska, sådana som Hanna alltså, som man bara måste hålla fast vid. Som måste få veta att de är så bra som de är. Jag tror att jag skulle kunna säga till henne hur bra hon är typ en miljon gånger samma dag, men det kommer alltid fram mycket tydligare i textform. Det är så mycket enklare att formulera sig och verkligen få fram vad det är man vill ha sagt. Vad jag vill ha sagt med det som jag här ovan har skrivit är att jag, trots att jag inte känt Hanna alls länge, tycker att hon är awesome. Och det är inte några jobbiga tystnader eller sådana saker, utan vi bara är. Vi har vår dreadpower och den gör oss så himla bra. Det är så enkelt med henne, allting flyter på som om vi umgåtts sedan vi var 5 bast. 

Nu måste jag gå och skriva musik eller någonting i den stilen, annars kommer jag att spricka av all den lycka som jag har i min kropp just nu. Jag skriver nog en låt om gårdagen. Den kommer att bli fin. Lika fin som Hanna är. ÅH. Är så avundsjuk på henne. Ni skulle ba veta. Och jag kan slå vad om att alla er som läser här är precis lika avundsjuka som jag är. Hon ser ju ut som typ världens finaste prinsessa. Det är så galet. Fina, fina Hanna.

Jag vet inte hur jag ska förklara de närmsta dagarna men jag har en känsla av detta kan bli väldigt virrigt och flummigt. Jag känner dock att det är okej, för ni förstår nog vad poängen är med hela grejen, att jag har haft det hur nice som helst.

Igår lyckades jag, efter många om och men, glada busschaufförer, tåg, sms & telefonsamtal ta mig ända hem till Hanna. När jag väl kom dit så blev jag för det första helt förundrad över hennes vackra hus. Det är helt galet hur underbart det var att vara hemma hos henne, jag trivdes så bra i den miljön. Och med henne. För Hanna är verkligen en helt fantastisk person. Vi har en tendens att prata väldigt mycket båda två, nästan så mycket att vi ibland pratar i munnen på varandra. Vi brukar också väldigt ofta glömma bort själva poängen med vad det är vi pratar om, som vi sedan kan komma på några timmar senare. -Men vad gör det? När vi har det så himla bra.

När vi hade hängt ett tag & gjort de saker som man gör med henne (Pratar om dreads, pratar om annat, pratar, skrattar, pratar, skrattar). Sådana saker. Så kom iallafall John dit, och inte vilken John som hels, utan honom som jag så fint kallar för "Hardingz". Ni har förmodligen sett namnet här ett flertal gånger, men igår blev lixom allting till verkligen. Att hänga med både Hardingz och Hanna samtidigt är bara helt jävla fantastiskt. 

På kvällen så gjorde vi massa mysiga saker, så som att kolla på film, spela spel och ta en miljon bilder på konstiga saker. Vi skulle också käka fruktsallad eftersom vi var SÅ HIMLA sugna på det. Men det glömde vi visst av sedan, i kvällens roliga stunder. Vi har verkligen varit hur oproduktiva som helst och bara degat i Hannas säng hela tiden, men det gör faktiskt ingenting när man har det så nice som man har det. Vi gick ut mitt i natten för att ha lite snöbollskrig och det slutade precis som jag ville. John låg i snön och blev mulad av mig och Hanna. Jag och Hanna är bäst, helt enkelt. Jävligt bäst. Jag skulle gissa på att det handlar om en dreadpakt, mest för att vi är så himla nice och för att våra dreads är mysigare än mysigast. 

Jag ville egentligen inte åka hem idag, och det var hemskt att gå så långt till bussen, för att sedan vänta i flera år tills bussen kom fram. Vi frös nästan ihjäl och visste inte riktigt vart vi skulle ta vägen, men det var mysigt ändå. För att sammanfatta helgen kort, så måste jag verkligen säga att jag är så lycklig över att ha träffat dessa fina människor. De är så himla underbara och fyllda av så mycket energi. Jag skulle kunna hänga med dom oftare, om vi hade haft tid till det. Hannas dreads är underbara och jag vill ha dom. Verkligen. De är långa och helt perfekta. Wih. Och Hardingz, han ska kanske också skaffa dreads om ett tag, vilket lär bli hur nice som helst då vi kommer att kunna ta massa härliga bilder!

-Och till sist, puss på mina fina vänner. Ni är verkligen bra. Hur bra som helst. Och fina. Vackra, det är vad ni är. PUSS på er. 

Idag har jag åkt buss med Lukas, blivit hämtad av Bella, ätit kakor, skrattat, busat, pratat & allting annat som man gör när livet är sådär extremt bra. Isabella & Lukas har precis åkt iväg in till Ulricehamn och jag sitter här och väntar på att Bellis ska komma tillbaka. Om en stund ska jag ta på mig mina myskläder och lägga mig på hennes loft för att kolla på film. När hon kommer tillbaka så ska vi förmodligen laga mat och sådant mysigt. Och kanske spela gitarr och fota lite, som vi alltid gör. 

Jag tycker att det är SÅ himla underbart att ha lov. Man kan vara spontan, hänga med underbart folk & bara vara. Det är inga som helst krav, överhuvudtaget. Förutom allt det här med att man ska höra av sig till sina föräldrar var tredje sekund. Bara för att dom ska veta att man inte gör någonting dumt och för att de ska se att man mår bra. Men det gör jag, mår bra alltså. Och jag gör ingenting dumt heller, så de behöver verkligen inte oroa sig. Det är hemskt att det redan är måndag, för det innebär att lovet typ snart är slut. Känns det som iallafall. Och jag har så extremt mycket att göra dessa dagarna och jag undrar verkligen hur jag ska lyckas att få ihop det här. Men det går nog. Om inte annat så får jag väl klara mig ändå, även om jag inte gjort allt som var planerat. 

Väntar på ett telefonsamtal medans jag kollar lite på film dårå. Puss.

Igår hade jag VÄRLDENS mysigaste kväll hemma hos min underbara Amanda. Vi åt fruktsallad, kollade på film och hade mest bara damp. Jag älskar verkligen att vara hemma hos henne, jag trivs så bra där. När man går till kylskåpet för att kolla om det finns någonting att äta, DÅ känner man sig verkligen hemma. Och det bästa är att det inte ens är konstigt att jag gör så. Eller att hon gör så, hemma hos mig. Åh. Jag förstår om ni inte kan känna som jag, för det finns verkligen få som min Amanda. Ni skulle bara veta. Jag håller henne så hårt jag bara kan. 

-Vi kollade också på "så ska det låta" och jag fann mannen som jag skall gifta mig med. Han var SÅ himla fin & bra. Han sjöng som en gud och han var perfekt. Haha. Ja. Desperat. Åh. Han SKA bli min. 

Här är min man, från "så ska det låta". VISST ÄR HAN FIN?!

-Gårdagen var otrolig. Helt underbar. Världsbäst. Men som vanligt glömde jag att fotografera. 

Idag har jag inga planer ännu. Det enda jag vet är att jag är väldigt sugen på att fota. Verkligen helt galet. Ni kommer förmodligen behöva stå ut med massor av bilder här idag eller typ imorgon. Men eftersom ni ändå är här och läser eller vad ni nu gör, så kanske ni tycker att det är mysigt.  

Och eftersom jag har lov nu så har jag en miljoner saker att göra, förutom idag då. Är uppbokad nästan hela veckan och det är himla nice. Jag älskar att ha saker att se fram emot och det har jag verkligen nu. WIHI! 

JA, jag ska sluta tjata om saker som ni inte bryr er om. Jag SKA. Någon gång i framtiden.. Kanske. 

Han vill att någon ska känna så för honom. Att någon ska uppskatta honom så mycket som han ser att andra människor blir uppskattade. Jag tror att han bara inte ser. Att han blundar för vem som känner precis så, för honom. Att han bara blundar och vägrar se. Eller så kanske han bara inte förstår. Men tiden kommer. Den tiden kommer en dag. Kanske idag, imorgon eller om ett år. Ingen vet. Du vet inte. Han vet inte. Men det spelar ingen roll, verkligen ingen roll alls. 

Over and out, dags att lira gura.

Idag är en så himla vacker dag. När jag kollar ut genom mitt fönster så kan jag se solen kika fram bakom träden. Åh. Låter som om jag försöker vara värsta poeten, men seriosly, det är hur vackert som helst. Och som grädden på moset (hahahhaha) så kommer alla mina underbara syskon hit ikväll. Vi ska ha en såkallad "syskonkväll". Det lär blir hur awesome som helst, mest för att dom liksom är det bästa jag har. Och för att min mamma ska laga världens godaste mat. Och för att jag börjar bli frisk. Och för att jag nästan kan prata normalt. Idag är en jävligt bra dag, helt enkelt. 

Jag kanske tar lite bilder på mina fina syskon senare idag. Om jag kommer ihåg det. Tills dess får ni se en bild på mig och mina konstiga ögon. Hihi.