feliciasmakeup

Alla inlägg den 17 februari 2013

Av Felicia * - 17 februari 2013 22:27

Det händer konstiga saker. Det börjar nästan bli lite läskigt. Många sociala medier visar foton på mig. Foton som jag lagt ut på min andra blogg. Den som är lite större. Lite större än den här. De taggar bilderna med saker som gorgeous, dreads & lovely. Sådana saker. Sådär snälla saker som man egentligen borde bli rörd över. Men jag blir inte det. Jag blir bara rörd när det är av några enstaka personer. Någon enstaka individ som säger sådant till mig. Face to face. Inte på ett sms. Eller över facebook. Eller instagram. För jag tror inte att de menar det som de skriver. Jag tror att de bara formulerar någonting fint för sakens skull. Förutom vissa. Jag gjorde så innan, så jag vet hur det ligger till. Men nu skriver jag precis det som ordagrant skulle komma ut ur min mun. Nudda personens öron. Bara det att personen inte kan se mig. Men jag menar precis samma sak som jag gör i det verkliga livet. Annars är det falskt. Och jag gillar inte falskhet eller lögner. Men det var en dum konstatering för det finns väl knappast någon som tycker om sådant. Förut var lögner min enda räddning. Lögner var det enda som någonsin fick mig att må bättre. Det är hemskt. Det är brutalt. Det är äckligt och vidrigt. För jag kan inte längre förstå hur jag någonsin kunde skada människor så mycket. Både andra människor och mig själv. Men det var min enda utväg. Min enda räddning från att behöva förklara hur jag kände innerst inne. Och jag ville inte förklara. För jag visste inte varför. Jag visste inte varför eller hur jag kände inne på djupet. Jag visste inte varför jag slutade äta. Eller varför jag skadade mig själv, på andra möjliga sätt. 
Varför var jag tvungen att ljuga?
För att skydda mig själv. Det mest egoistiska man någonsin kan göra. Att göra det för sig själv. Jag hade kunnat förstå om jag gjorde det för en god sak, för att hjälpa någon. Men dem gångerna så hjälpte jag inte ens mig själv. Jag förstörde för mig själv. Jag förstörde mig själv inifrån. Om jag inte hade ljugit om maten så hade jag aldrig blivit så smal. Jag hade aldrig mått så dåligt av svimattacker eller hunger. Jag hade inte haft problem med sömn på nätterna, eller ens problem med att le. Men jag log ju. Varje dag. Och även om jag inte muntligt talade, så skulle jag kalla det för en lögn. Jag log. Fastän jag egentligen ville störtgråta. Då ljög jag. Både mot personen som kollade mig i ögonen, men också för mig själv. 
*Le, Felicia. Le. Glöm inte att le Felicia. Annars blir det genomskådat. Le. Nu. Le mot honom. Mot henne. Skratta nu. Le.*
Mina tankar pratade med mig. Min hjärna talade om för mig vad jag skulle göra. Den ställde in sig på att låtsas. På att ljuga. Och det fortsatte. Alldeles för länge. Jag försökte med allt, jag gjorde allting jag kunde för att jag på något sätt skulle dämpa smärtan som varje dag borrade sig fast inuti mig. Jag försökte med att börja be till gud. För jag gick ju i åttan, vilket är just den tid då man konfirmerar sig. Jag gjorde det, konfimerade mig alltså. Kanske inte för att jag var kristen, eller för att jag trodde på gud. Men för gemenskapen, för att alla mina vänner var där. För att vi alla gjorde samma sak, delade samma saker. Vi delade allting, förutom sådana saker som jag tänkte på. Som gjorde ont i mig. Jag delade dessa saker med gud. Jag bad till honom att jag skulle överleva. Att jag skulle slippa dö. För jag ville inte. Jag var ju bara 14 år. 
-Från den andra bloggen. Blogg nummer 2.

Av Felicia * - 17 februari 2013 22:07

-Gudomligt.vackert.läskigt.fantastiskt.pirrigt-

Just go ahead and work it out. This bigcity dreams are just about to be real. But it's nothing to shout about, nothing need to get heard. This is just all about being left alone. Or being a part of someone else.  I like being a part of someone else. 

Av Felicia * - 17 februari 2013 15:30

Yeah, this is what I've been doing for the last few hours. 

Dessa grabbar har hjälpt mig som fan då jag skulle lära mig att göra dreads. Jag har suttit på mitt rum i några timmar och försökt att virka in det lösa håret i mina dreads, det har dock gått åt helvete. Oavsett så tror jag att jag har lärt mig tekniken nu, så jag antar att det bara är att tränatränaträna så att man klarar det. Jag har ju trots allt en hel del att öva på. Jag tycker att det svåraste är att få dreadsen "fasta". Dom har nämligen en tendens att bli lösa och ganska stora. Någon som har dreads, eller kan göra dreads, som läser det här? Isåfall kan du slänga in en kommentar på lite tips osv, så att jag kan börja göra på andra snart, wiihiiiiii!


Nu är det dags att äta lite nyttig mat för att sedan ta bussen till gymmet. Det är bara 21 dagar kvar (!!!!!!!) tills jag skall ta mina nya resultatsbilder och eftersom jag har varit sjuk så har jag en hel del att ta igen. Det är bara att kämpa som fan på gymmet, slita som ett monster. Jag SKA ha mina magrutor. SKA

 


Här är jag & mina dreads'


Felicia här.
Jag är 17 år och bloggar om allt som faller mig i tankarna. Det kan skrivas en hel del om köttbullar, men det får ni stå ut med.

Senaste inläggen

Fråga mig

21 besvarade frågor

Sök i bloggen

Omröstning

Hur ofta sminkar DU dig ?
 aldrig
 1 gång i veckan
 2 gånger i veckan
 3 gånger i veckan
 4 gånger i veckan
 5 gånger i veckan
 6 gånger i veckan
 alla dagar i veckan

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4
5
6
7 8 9 10
11
12
13 14
15
16 17
18 19
20
21
22 23 24
25 26 27 28
<<< Februari 2013 >>>

Tidigare år

Kategorier

Arkiv

Länkar


Skapa flashcards