Direktlänk till inlägg 8 februari 2013
Det var så längesen han öppnade sig för mig. Det var så längesen jag fick chansen att ställa ens EN av de MILJONER frågor jag väntat så länge på att få fråga. Och det är när han inte säger någonting, när vi inte har någon kontakt, som jag bara vill försvinna ner i jorden och inte vakna förrän han är där bredvid mig. Det är när jag inte får höra hans röst, som är den allra jobbigaste tiden för mig. För han betyder så mycket i mitt liv, han är så betydelsefull. Jag undrar om han någonsin kommer att förstå det. Han tillför så mycket genom att bara skicka ett, pyttelitet sms, med bara ett ord. Eller en bokstav. Jag älskar honom så mycket att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Och en sak som är bra att veta - jag har svårt för att börja älska en människa. Men han.. han är så älskvärd.
-Min Andreas. Bara min.
Nu kan ni följa mig på --> http://feliciaelinida.blogg.se/. Jag kommer nu inte att blogga här mer, då jag helt och hållet flyttar min blogg. Vi ses där! :> http://feliciaelinida.blogg.se/ http://feliciaelinida.blogg.se/ http://feli...
Jag tror att jag skall flytta bloggen till någon annan bloggportal. Det känns som att man behöver lite förändring ibland. Vad sägs om det? Give me some respons please, guys. :> Love. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 | |||||||
4 | 5 |
6 |
7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 |
13 | 14 | 15 |
16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 |
21 |
22 | 23 | 24 | |||
25 | 26 | 27 | 28 | ||||||
|