Ett jobbigt samtal om cancer gjorde att jag var tvungen att gå därifrån. Det pratades om att man kan dö när som helst, att de borde skriva hur de vill ha sina begravningar. Jag hade ingenting att tillägga, eller berätta. Jag har ju redan skrivit allting som jag vill ha det. Med färgglada ballonger och vilken musik som skall spelas. Jag ställde mig upp. Gick iväg. Satte mig ensam, med hörlurar i. Ibland tror jag att jag kan prata om saker som det sedan visar sig är omöjligt. En dag kommer jag att kunna prata öppet om det. 

Idag var inte den dagen. 

-Den blonda flickan som känt mig sedan andra klass, hon förstod. Det var bra. Hon räddade mig från att behöva förklara.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej.

Nu kan ni följa mig på --> http://feliciaelinida.blogg.se/.  Jag kommer nu inte att blogga här mer, då jag helt och hållet flyttar min blogg. Vi ses där! :>   http://feliciaelinida.blogg.se/ http://feliciaelinida.blogg.se/ http://feli...

Jag tror att jag skall flytta bloggen till någon annan bloggportal. Det känns som att man behöver lite förändring ibland. Vad sägs om det? Give me some respons please, guys. :> Love.   ...

I'm home. Har pluggat med Amanda i skolan idag. Liksom efter att vi egentligen hade slutat. Det kallar jag för engagemang! Nu pluggar jag igen. Det är faktiskt väldigt kul. Jag har en uppgift där jag får skriva hur många sidor jag vill och jag älsk...

Idag har jag så sjukt ont i halsen att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Jag är så hes att jag knappt kan prata men jag får hoppas att det blir bättre under dagen när jag har pratat igång min röst lite. Alla mina byxor ligger i tvätten så idag kör ...