Kyrkogården.

-Jag kan inte förstå att jag redan bestämt vart någonstans jag skulle vilja vara. Hur det skulle se ut runt omkring. Att jag bestämde vilken sorts blommor som skulle finnas bredvid det stället där jag fanns. Dit hade dom gått den 22 augusti, varje år, tills de själva också låg där. Alla mina nära & kära. Jag kan inte förstå att jag bestämde att det skulle sprida sig färgglada ballonger över himelen, dagen då de skulle sörja att jag inte var kvar. Färgerna skulle vara en symbol för det fina som jag då hade fått uppleva. Allting står nedskrivet och är lätt åtkomligt dagen då det behövs. Musiken, sakerna som ska ärvas, ord som ska sägas. Det är nästan så att jag längre inte kan förstå hur nära jag var. Kunde varit borta förevigt. 

 

Alexandra

10 november 2012 23:52

Hej kära du. Jag läste ditt inlägg och det berörde mig. I din ålder hade jag gjort detsamma. Önskemål om kista, ceremoni, musik, klädsel, gravsten, ja alltihop. Var så less på livet och försökte att få ett slut på det, det var min enda önskan då. Nu är jag glad över att jag överlevde och lever. Men den stunden återkommer varje år, runt jul, men i år har jag gett mig fasen på att begrava de dåliga minnen i en urna och "glömma" bort. Än så länge har det funkat bra. Tack för ditt inlägg som gav mig en påminnelse om dåtiden som jag i nuläget har förändrat så mycket. Ha en fortsatt trevlig helg. Mvh

http://ackara.bloggplatsen.se

Felicia *

11 november 2012 00:21

Åh. Så bra är du.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej.

Nu kan ni följa mig på --> http://feliciaelinida.blogg.se/.  Jag kommer nu inte att blogga här mer, då jag helt och hållet flyttar min blogg. Vi ses där! :>   http://feliciaelinida.blogg.se/ http://feliciaelinida.blogg.se/ http://feli...

Jag tror att jag skall flytta bloggen till någon annan bloggportal. Det känns som att man behöver lite förändring ibland. Vad sägs om det? Give me some respons please, guys. :> Love.   ...

I'm home. Har pluggat med Amanda i skolan idag. Liksom efter att vi egentligen hade slutat. Det kallar jag för engagemang! Nu pluggar jag igen. Det är faktiskt väldigt kul. Jag har en uppgift där jag får skriva hur många sidor jag vill och jag älsk...

Idag har jag så sjukt ont i halsen att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Jag är så hes att jag knappt kan prata men jag får hoppas att det blir bättre under dagen när jag har pratat igång min röst lite. Alla mina byxor ligger i tvätten så idag kör ...