Ibland undrar jag - varför jag inte döptes till ginger. Hade inte det varit hur coolt som helst, egentligen ? 

Det hade iallafall jag tyckt!

Mamma väckte mig och meddelade att frukosten stog färdig. Käkade nybakat bröd, drack te & åt äpple. Det var så himla mysigt. Jag, mammi & pappi. I en skön, underbar & härlig tystnad. Inga ord, inga instrument & ingen vind. Endast fåglarna som kvittrade utanför. Fridfullt. 

Blev hämtad av Amanda, satt i hennes soffa. Kollade på tv. Kollade instagram. Kollade facebook. Mobilen dog. Vi spelade gitarr, sjöng & skrattade som bara den. Snacka om underbart, att få vara där. Man skulle kunna kalla det för mitt andra hem, på något sätt. Även om jag inte är där JÄTTEOFTA. Så är jag nästintill uppväxt i det huset. Med de människorna. Med de föräldrarna & de syskonen. Jag gillar dem, min andra lilla familj. 

För dom kan aldrig tysta ner oss med nån löljig badman censur
För sanningen kan aldrig stängas in i nån bur
Den kommer höras högt i all ghettokidsens lur
Pumpas ut i etern genom facebook och youtube
Och vi är trötta på deras övarsittarstil
När vi steppar upp micken och berättar vad vi vill
Vi för folkets talan ett fett reggaebeat
Med onedrop och bas så krossar vi den myt som säger
"Politeker ska va folkrepresentanter"
Men i riksdan jäcker bara massa grå moraltanter
Som glömt vad det innebär att leva ett liv
Där hjärtats väg är ditt enda alternativ.

Syster sol leverar rätt feta låtar alltså. Sitter hemma & diggar. Som en apa. 

Våra sängar var RÄTT fyllda med packning. Eller ?

This is what we did. Me and my banana.

Igår vandrade vi igenom sjukt äckligt vatten, lera & litervis med maneter. Det var äckligt som fan och när vi nästan hade kommit fram dit vi skulle så vände vi. Det blev för djupt vatten för att jag skulle se botten, då fick jag lite lätt panik. Väl framme vid ett par mysiga klippor så lyste solen stark och det var hur mysigt som helst där. Gitarrerna klingade fint i takt med vindens rus & Zaras vackra sångröst. Efter ett tag så ville vädret inte att vi skulle vara kvar längre, eftersom att det började blåsa & solen försvann bort till ingenstans. Bakom de fluffiga molnen. Med gitarrerna i händerna och kameran runt halsen så gick vi tillbaka till den lilla fina sommarstugan. Där var det fullt med hundar, människor & barn. Cyklar, mat & skratt. 

Lite mat i magarna & nästa äventyr var redan igång. Vandring igen, såklart. Runt i hela varberg gick vi, pratande med engelskmän, ätande på varsinn glass från världens bästa glass-ställe. Blev kändis igen, också. Moa Lignell var ju tydligen ute och gick. Utan skor. Med färgglada kläder. 

Väl hemma med mycket skavsår & annat sådant så blev det ännu lite klingande på gurorna. Dem har varit med mycket denhär helgen. Mysigt värre. 

På nätterna har vi kollat på two and a half men, det är ju standard lixom. Mycket skratt gör ju bara livet längre, och jag kan säga att jag vill verkligen leva hur länge som helst. Gärna tills jag blir 1000 år. Om inte mer. 

Det är ledsamt att det redan har gått en hel helg. Jag menar, den hade kunnat vara längre. Bara ett par dagar till hade lixom inte skadat någon. Inte vad jag vet iallafall. 

Jag tänker lite såhär också - att ni får se bilderna i ett inlägg lite senare. Detta med tanke på att jag inte orkar lägga in alla bilder vi har tagit på datorn just nu. Så länge får ni se mai & den personen som gjorde hela min helg awesome. Helt jävla äg har det varit alltså. Fett jävla grymt. Är så lycklig. Så glad. Så överlycklig.

Sista jobbdagen för den här månaden är nu avklarad. På ett sätt så känns det hur skönt som helst att äntligen ha fått sommarlov, samtidigt som det känns ledsamt på något sätt. Jag menar, det har verkligen inte gått en enda dag utan att jag har haft kul. De fyra veckorna som varit var alltså underbara. Det har varit mycket olika saker som gjort våra dagar så himla fina. Bland annat har det varit mycket, och då menar jag MYCKET saftblandande. Vi har också bakat ungefär 20 miljoner olika sortes kakor, bakelser, tårtor & annat sådant onyttigt. Vi har delat ut mycket mat och serverat minst 40162 miljoner kaffekoppar VAR. Vi har kollat på tv, då vi har gjort en fin liten rörelse. Det där är ett internskämt, så det är nog bara Matilda som fattar. Sedan så har vi hoppat mycket på jobbet. I korridorerna. 1,2,3 HOPP! Så har det gått till förstår ni. Vi har spelat bingo, sjungt härliga sommarlåtar & spelat piano. (fastän vi inte har en enda aning om hur man gör.)

Tack för att ni gjorde mina 4 första veckor av sommaren helt jävla BÄST !

Just nu sitter jag & Zara i friggeboden och klingar lite på våra gitarrer. Vi har haft världens mysigaste dag, med tedrickande och sådant. Mer tänker jag inte berätta. Imorgon kanske vi drar iväg & träffar nåra snubbar här i Varberg, det blir fett kul. Är ni i varberg ? Texta mig på mobilen isåfall, hehe. 

Bilder kommer imorgon, då vi har tagit HUR MÅNGA SOM HELST !

Kusinvitamin & kompani. 

Bästa polaren och massa te.

Och så vi igen. Jag och mina vänner. 

"-Jag trodde att du var hon idol-Moa som sjunger så fint. Jag visste inte om jag skulle våga hälsa på dig. Jag menar, hur hälsar man på en idol ? Det var tur att du kom fram till mig istället, och sa att ditt namn var Felicia. Annars hade jag skrytit för alla jag känner om att jag träffat Moa Lignell!!!!!!"

Haha, ja - Vad ska man säga ?

Tur att jag hälsade på denhär kvinnan först, innan hon började myta om att ha träffat en idol. Så himla gulligt. Nu ska jag försöka sova, för Millan somnade för längesen. Natti folks!

Vaknade utav att alarmet ringde klockan 10.03, då jag insåg att jag iallafall lyckats sova i ett par få timmar. En snarkande Zara sov djupt bredvid mig och jag bestämde mig för att fixa lite frulle. Jag gjorde varma mackor och varsitt glas oboy, väckte henne & lade oss igen för att kolla på two and a half men. När vi sedan hade kollat ett par avsnitt så var det dax för mig att gå upp, för onsdag innebar jobbdag. Jag slapp att gå till jobbet idag, eftersom att Zara hade sin moppe här. Lucky me, säger jag bara.

Påväg hem från jobbet började det dock att SPÖREGNA. Jag fick skoskav och var tvungen att bära mina skor hela vägen hem. Folk som åkte förbi i alla olika sorters bilar måste undrat om jag inte hade någonstans att bo - men om någon av er läser dethär så kan jag säga att det är lugnt. Jag har ett hem. Jag har kläder & jag har skor. Jag gillar bara att vandra i regn. 

Väl hemma så kom jag in i mitt "nya" rum. Pappa & mamma hade nämligen gjort iordning det så sjukt fint. De köpte en ny garderob till mig igår, som de monterat iordning och ställt upp. Pappa fixade en krok till min kära gitarr så att den fick en plats på min vägg. De hade köpt vackra stråkorgar till min bokhylla & de hade ställt iordning pianot. Jag blev bara lycklig. De är så fina, mina föräldrar. 

Nu är det dock så att jag inte kommer att vara hemma förrän på måndag, vilket innebär att jag har en hel del grejer att packa nu. Imorgon sover jag över hos Millan & på fredag åker jag och Zara till varberg för lite kvalitetstid. Men nu kallar resväskan & allt annat fix innan jag ska kolla på favoritserien och sova. Jag håller tummarna för att somna i tid idag. Håll tummarna med mig är ni snälla. 

Måste bara visa en sak. Denhär FETT läskiga ugglan står i mitt fönster, & varje morgon då jag vaknar så får jag typ en hjärtattack. Den är så äckligt läskig. Mamma tycker att den passar där, dock. Så jag får inte ta bort den. Jag får nog helt enkelt vända den med ansiktet utåt eller något sådant. Haha.